|
|
Till minne av Mira, Olga, Yam-Yam, Kleo och Olle
Plötsligt slocknar en låga
som värmt och som givit allt.
Ett ljus blåses ut och hastigt
känns allting isande kallt.
Någonting brister stilla
en röst och en sång dör ut.
Och då förnimmer man tydligt
att ingenting är som förut.
Katternas gravplats under en näverhägg mitt på en blomsteräng.
 Mira
1996.12.28 - 2011.11.14
GIC S*Nekayahs Zabiya Zamira var en intensiv katt som gjorde allt med stor inlevelse, oavsett om det gällde att leka, äta eller kela. Mira var Yam-Yams dotter och min första blå aby. Hon fick en kull med fem ungar.
Mira fanns alltid högljutt spinnande i min närhet. Till andra katter hade hon en kärvare inställning även om hon blev mer tolerant på äldre dagar. Hon blev Grand Internationell Champion på utställning, där hon uppförde sig hyfsat även om hon inte kunde låta bli att svära åt främmande katter.
Mira fick en juvertumör när hon var tolv år, som togs bort. Hon hade lite stela leder men var i övrigt pigg. Mira drabbades tyvärr av kroniska tarmproblem sitt sista år. Proverna visade inte på någon orsak, och dieter och mediciner lindrade endast tillfälligt. Det var jobbigt att se henne magra och tyna bort, men det är en tröst att hon fick en sista fin sommar på landet. Miras fotogalleri >
Jag kommer alltid att sakna Miras vilda, intensiva blick och självsäkra kärlek.
|
 Olga
2008.03.22 - 2010.08.20
Min älskade unge IC S*Nekayahs Olga Overtura lämnade mig efter några dagars plötslig sjukdom. Jag kallar mig aldrig för mamma till mina katter, och de är inte mina barn. Men Olga var verkligen min unge. Hon och hennes bröder föddes genom kejsarsnitt, och det blev min uppgift att tillhandahålla mat, värme och trygghet. Vår relation blev därför mycket speciell och nära. Även som vuxen hade Olga kvar sin absoluta tillit och lätthanterlighet mot mig. Jag var ju hennes (enda) mamma och hon visste att jag aldrig skulle göra henne något ont.
Olga var måttligt förtjust i kattutställning, men fogade sig artigt. Hon fick i januari 2010 två vackra söner. Mer om dem här >
Obduktionen visade att Olga dog av den grymma sjukdomen Feline infectious peritonitis (FIP). FIP i sig är inte smittsamt, så jag hoppas slippa att någonsin igen behöva uppleva en så här förfärlig förlust av en ung katt. Saknaden efter Olgas ömsinta närhet, när hon ofta låg på rygg i mitt knä, är enorm. Olgas fotogalleri >
|
|
Yam-Yam
1994.04.04 - 2007.08.15
EC S*Nekayahs Mammite Maryam var en diskret och vänlig dam - för att vara en aby. Hon trängde sig inte på folk, men var mycket kärleksfull mot mig. Hon tvättade mig alltid omsorgsfullt när vi myste.
Yam-Yam var den första abyn från min uppfödning som blev EuropaChampion. Domarna gillade hennes vilda look och mörka färg. Hon hade stor betydelse för min avel och fick tre kullar med sammanlagt fjorton ungar. Hon var en exemplarisk mamma! När henns dotter Mira födde sin kull så ryckte Yam-Yam in som barnmorska och tog hand om allt, inklusive alla moderkakorna.
Som pensionerad kastrat var hon lekfull och jagade gärna sorkar på landet. Hon la på sig en del extravikt med var alltid frisk tills hon sista året fick problem med magen, bukspottskörteln och cancer.
Mest kommer jag att sakna våra mysstunder. Yam-Yam kom nästan varje kväll och ville ligga en stund under täcket medan jag läste. Jag strök hennes mage och hon trampade förnöjt med framtassarna i luften, samtidigt som hon slickade min hand. Hon liksom återvände till sin tid som kattmamma i boet.
Jag saknar hennes trygga lugn och närhet hela tiden!
|
|
 Kleo
1987.06.16 - 2004.10.27
Kleopatra var min första aby och starten på min uppfödning. Hon var en stor personlighet med bestämda åsikter om det mesta. På äldre dar blev hon mjukare i temperamentet och sökte ofta närhet och sällskap även av de andra katterna.
Kleo var mycket beroende av mig och vi hade ett speciellt förhållande till varandra. Hon höll sig ständigt i min närhet, låg för det mesta i knäet och sov på nätterna under täcket bakom min rygg.
Jag saknar henne mycket!
|
|
Olle
1991.01.27 - 2003.07.18
Som komplement till mina abessinierhonor köpte jag 1991 sorrel somalihanen Sinian Sun Oriflame. Hans lugna och godmodiga temperament hade en gynnsam inverkan på oss alla. Olle var en verkligt vacker katt - både utanpå och innuti.
Vi åkte på kattutställningar tillsammans och Olle blev med tiden Europapremier. Viktigast var dock att han var en så mysig kramkatt som delade med sig av sin generösa kärlek till alla han kände.
En så snäll katt som Olle får jag aldrig mer!
|
|
