15 juli

Nu har jag och kattgänget bott drygt två veckor på landet i vårt sommarhus. Här är det härligt bilfritt och även kattungarna kan få komma ut och skutta i gräset under övervakning. Ingen dag är den andra lik på landet. Ena dagen är det fjärilsjakt, andra dagen trädklättring och den tredje kommer mamma hem med en död sork. På kvällar och nätter sover ungarna som utslagna och jag kan riktigt se hur de stimulerande dagarna sätter fart på deras hjärnors utveckling. Liksom hos människor blir djurungar smartare, bättre problemlösare och mer anpassingsbara om de får vara med om mycket roligt och spännande som unga.

De av mina katter som är mest jaktorienterade är sorreldamerna. De kommer bara hem för intensiva mat-, sov- och kelstunder. Bäst att ta tillvara sommarvärmen! Gamla Mira jagar inte, men stortrivs även hon för när somliga är ute och röjer får hon mer mattetid.

Några färska foton. Först en kattunge som funderar på hur man kommer ner ur pilen...

Oj, vad mycket spännande det finns att se på! Trygga mormors mormor Mira i bakgrunden. Nedan en unge som flämtar av sommarhettan.

Ovan slappar Balder i hammocken och nedan tar även systrarna en paus.

2 juli

Idag flyttade Quentin till en egen familj i Skellefteå. Det var på tiden, men samtidigt lite sorgligt... För sedan hans mamma Olga började stöta bort honom och hans bror flyttade ut, har Quentin och jag varit riktiga mys- och buskompisar. Förra natten blev den sista med charmige Quentin tätt intill i sängen...

Men husse Jens (och matte, som inte ville vara med på bild) har lovat Quentin sängplats även fortsättningsvis. I huset i Skellefteå bor även en lurvig huskatt och en hund. Det blir förstås en omställning för min busgrabb, men säkert utmärkt i längden. :-)

Imorron bär det äntligen iväg till landet med kattgänget. Jag och gammelkatterna lääängtar! För blå syskonen blir det ett nytt äventyr. Jag tar dock inte med mig stora datorn så det lär blir glest med nya uppdateringar här. Ring 090 352 41 eller mejla ifall du vill veta vad som händer hos oss!

14 juni

R-kullen är nu tio veckor gamla. På bilden intill ser du Tea. När de är vakna råder det full rulle här hemma. De rejsar runt i lägenheten, genar genom blomkrukorna och studsar på matte och allt annat som kommer i deras väg. Storehalvbror Quentin får haka på deras lek, för i torsdags flyttade hans käre bror till sitt nya hem i Finland. Som väntat gjorde han sig genast hemmastadd där och har nu två vuxna abykastrater som kompisar. Jag måste dock erkänna att han är saknad... För även om alla abyungar är söta och mysiga, så är Quillan något alldeles extra. Supertillgiven och superaktiv - som jag tycker att en aby ska vara.

I helgen ställde jag ut Olga och Quentin i Skellefteå. Även om jag som vanligt hade det jättetrevligt med mina kattvänner så var det väl inte direkt min mest lyckade utställning... Olga är inte i sin bästa pälskondition den här tiden på året och efter att ha haft ungar. Hon fick nöja sig med sina cert - två CAGCIB. Quentin hade hård konkurrens av andra kattungar och hamnade sist av de viltfärgade pojkarna. Han fick beröm för sin storlek, temperament, look, lovande päls etc. Men föll på att domaren tyckte att hans huvud var lite för smalt just nu. Nåväl, jag får väl vara stolt över att de två vinnande viltpojkarna också var efter min import Webster. :-) Ettan blev t o m nominerad till panelen.

Så här söta ser förresten Websters finska flickor ut nu vid åtta veckors ålder:

Efter abessiniernas bedömning gick vi och tog en fika. När vi kom tillbaka hittade vi Quentin med ett blödande öga! Det såg verkligen dramatiskt ut. Vad som hade hänt vet vi inte, men antingen hade han ha blivit klöst av sin burgranne eller själv gjort illa sig på burgallret. :-( Veterinär tillkallades som konstaterade att Quentin har en rispa över ögonlocket och ögat, men den är ytlig. Han får nu förebyggande ögondroppar och svullnaden har lagt sig nästan helt. Men någon utställning blev det förstås inte för honom dag två.

6 juni

Idag har vi haft besök av kattungespekulanter så just nu sover alla kattungarna som små änglar. De gillar när det kommer nya människor som ger dem lite extra uppmärksamhet. Siri är också duktig på att sälja in abessinier. :-)

I torsdags var Balder, Bella och Tea till veterinären och fick sin första vaccinspruta. De uppförde sig bra. Eftersom Bella ett tag var lite klen (tyckte jag) bad jag veterinären kolla upp henne extra. Han hittade lyckligtvis inget fel på hjärtat eller annat. Hon har också hämtat igen mycket den senaste tiden och är nu nästan lika bra som syskonen på att hoppa och klättra. När de är tolv veckor och flyttklara kommer inte ens jag att se någon skillnad.

Till helgen blir det kattutställning för mig, Olga och Quentin. Håll tummarna för oss!

30 maj

Tiden går fort och kattungar växer änu snabbare. Quillan har ännu inte blivit hämtad av sin finska familj, och hans bror är fortfarande osåld. Så här är full rulle med såväl stora som små kattungar.

Nu är blåingarna i alla fall så passa stora att jag inte längre behöver frukta för deras välbefinnande när storehalvbröderna kommer farande. Fast ändå är styrkeskillnaden så pass tydlig att båda kullarna mest bara leker med "de sina".

I torsdags hälsade jag på ungarnas pappa Webster (numera Zack) i sitt nya drömhem på landet. Han rusade runt på gräsmattan och såg inte alls ut att sakna gammelmatte. Han har förfinat sina jägartalanger och kastade häromdagen omkring med en fet, död sork inomhus så att det small i väggarna... :-/

21 maj

Jag har fått några bra bilder på R-ungarna genom att fota dem i solljuset på köksbordet.

Det funkar bara med en i taget eftersom man måste hålla reda på att de inte druttar ner och gör sig illa. Men ljuset utifrån i kombination med blixten ger mycket bättre resultat än att jaga blåbären runt golvet.

Alla nya bilderna på deras sida >

16 maj

Busbröderna Q är omöjliga att fotografera när de är vakna, för då är det verkligen full rulle här hemma. Det får bli en mer stillsam mysbild av charmknuttarna.

9 maj

En söt bild från idag. Bella vill gärna hugga in på Quentins stiliga svans. Men hon törs inte för hon är lite rädd för honom... Han är ju en stor, stark och ganska brutal halvbror. :-/

5 maj

Idag är Siris ungar fem veckor unga. Balder var i början lite mer försiktig än systrarna, men nu är han lika aktiv och nyfiken som de. Han spinner gärna när han är på keligt humör. Och han är den sötaste av ungarna just nu med mycket välplacerade öron. Tea är ständigt på språng och svårast att fotografera. Bella äter allt jag bjuder henne. Bra, för hon hade sackat efter syrran i vikt och har en del att ta igen. Balders matintresse är än så länge svalt. Mamma är bäst! :-) Dagsfärska foton på deras sida >

Jag har annonserat på olika håll om Quentin. Det är lite konstigt att intresset är så litet just nu... Men det finns ju en del viltfärgade pojker till salu på olika håll i landet för tillfället. I mina ögon är förstås Quentin speciellt attraktiv. Han kommer att bli en snygg "mini-puma" och nu de senaste veckorna har han börjat kliva fram ur sin brors skugga. Quentin tar för sig bättre och har faktiskt blivit en riktig knäkatt! Mysigt!

24 april

Natten till den 22 april föddes Websters (numera Zacks) sista kull. Han fick ju besök av Redcheeta's Siiri från Finland. Det resulterade i två söta sorrelflickor. Grattis! På Websters egen sida kan du läsa mer om hans tio ungar >

I övrigt är det en lugn hemmadag här i huset. Katterna har suttit ute i rastgården ett tag, men nu är det skugga där och blåser lite småkallt så de har kommit in. De flesta sover. Kanske läge att smyga in till de små, blå syskonen och försöka få några foton? Alla tre är väldigt sällskapliga och poppar ut ur sin bolåda direkt när man pratar med dem. Det är ljuvligt att se hur de snubblar fram så snabbt de små benen bär och utforskar omvärlden. :-)

Resultatet hittar du här >

22 april

Igår fyllde Siris ungar tre veckor. Som brukligt är här hos oss innebär det den "Stora Utesläppardagen". Bolådan flyttas ut ur garderoben och ner på golvet där mattor läggas ut (lättare att gå på) och ungarna kan börja utforska omvärlden. De tog tacksamt emot chansen. Först och och snabbast på benen är som väntat Bella, men syrran Tea kommer inte sent efter. Balder är minst lika nyfiken, men blir ofta storögt sittande i lådöppningen för världen är så överväldigande. :-)

Igår blev även Quentin och Quillan vaccinerade mot kattpest och kattsnuva för andra gången. Nu är de klara att flytta hemifrån, fast det ska gå 3-4 veckor mellan rabiesvaccinet innan Quentin kan flytta till Finland.

18 april

Igår besökte jag BJK:s utställning här i Umeå. Där fick jag träffa en cool och välmående Zack (f d Webster) med sin nya familj. Han fick sitt första CAP. Det vore kul ifall han ställdes ut igen, för han gör bra reklam för sin ras. Det var trevligt på utställningen, nästan mysigare med den här typen av evenemang när man inte själv ställer ut. :-)

Balder, Bella och Tea (=R-kullen) är nu 18 dagar gamla och börjat bli less på sin lilla bolåda i garderoben. De tränar ivrigt på att snubbla hit och dit mellan pappväggarna. Om några dar ska de få komma ut!

14 april

Redan är R-kullen två veckor gammal. Se nya foton på dem på deras sida >

Alla tre har nu öppnat ögonen (tjejerna var först) och de piper och kryper fram mot handen när man sätter ner den i bolådan. Redan nyfikna på omvärlden. Jag hade lite svårt att hitta på namn på dem... Växtnamn på R? Musiktermer på R? Nä, det fick bli fria fantasier istället. Och jag gillar tanken med lite uppkäftiga namn på en abessinier. Därför heter de nu Rabalder, Rebella och Revoltea. Jag får se om jag kommer på bra "andranamn" på R också.

På lördag är det kattutställning här i stan. Mina kattungar är för unga för att ställas ut. Men Webster (numera Zack) ska dit och göra reklam för sina avkommor. Spännande att se hur det går, men framför allt kul att träffa gamla och nya kattvänner.

Quillan har varit hos veterinären idag för ID-märkning, rabiesvaccinering och införskaffande av EU-pass för djur. Han ska ju flytta till Finland. Quillan skötte sig fint, pep inte ens vid chipmärkningen, och belönades med strömmingskalas när han kom hem.

7 april

Igår kom jag hem från sjukhuset med en ny höftprotes. Nu mår jag bra och har alla motiv i världen att snart träna mig starkare. Det vill säga: Jag har en massa söta katter som inspirerar mig. :-)

För en vecka sedan, medan jag låg inne, föddes Siris blå kull med Webster. Min mamma agerade barnmorska. Först föddes en mycket liten och klen hane. Både litenheten, ungens virriga beteende och mamma Siris ointresse visade tydligt att något var på tok med den lille stackaren. Kanske något fel på moderkakan? Han dog samma kväll. Men hans tre syskon är alla normalstora, friska och starka.

De har redan en egen hemsida >

27 mars

Webster flyttade ut igår. Jag saknar honom, förstås. :-( Men är samtidigt oerhört tacksam över att ha funnit ett så bra hem till charmknutten. Han bor nu i en rymlig villa på landet med sjöutsikt hos människor som vet vad en aby behöver. Vilken skillnad mot de senaste månadernas tristess hemma hos mig där han fått tillbringa så många timmar bakom en nätdörr. Jag hoppas att han fortsätter att uppföra sig väl mot nya hemmets två huskattdamer, så att han får stanna.

Q-bröderna är snart nio veckor. Varje vecka lär de sig nya saker och nu är de snart uppe på fönsterbrädorna. Trist för mig är att jag missar det - för jag ska in på sjukhus igen för en ny operation. Min mor är snäll och passar katterna under tiden. Hon får även äran att ta emot Siris kull. Inte kul att min operation kom samtidigt som kullen väntas! Men Siri vet ju hur man gör, så det går säkert vägen. Det första jag lär fråga efter när jag vaknar upp är väl en telefon så att jag kan ringa och fråga om det har dykt upp några små blå och fawn bebisar ännu. :-)

Jag tar med min mini-laptop till lassa, men kommer inte att kunna uppdatera hemsidan därifrån. Ni får vänta ett tag på nya foton. Men jag kollar min mejl, så skicka gärna en hälsning.

13 mars

Kris och katastrof och en kraschad dator! Det värsta som kan hända här hos mig är nåt med katterna, det näst värsta nåt med datorn. Nåja, den har krånglat länge... men ändå står man som ett hjälplöst fån den dagen då den helt vägrar att gå igång.

Inget att fundera på – jag måste ha en dator och det bara måste vara en Mac. Så nu sitter jag vid världens läckraste iMac. Mycket fattigare på pengar, men ändå en smula lyckligare. :-)

Quentin har utvecklats mycket under de två senaste veckorna. Han äter minst lika bra som sin bror, törs kuta runt i hela lägenheten och klättra på mattes ben. Men han är inte lika vig som Quillan, kanske p g a sin något knubbigare kroppsform. Dagarna ägnar de båda mest åt att sova eller brottas med varandra. De har också börjat leka med leksaker.

Siris mage växer och jag kan se att det sparkar småttingar där. Tre, fyra stycken skulle jag gissa att det blir. Webster och Nelly måste fortfarande hållas separerade från varandra. :-( Gamla Mira mår bra, särskilt de stunder matte får tid för BARA henne. Izzi har blivit modigare på senaste tiden, och gömmer sig inte längre när det kommer folk på besök.

25 februari

Sedan Websters kastrering har jag gjort två försök att ha honom fri tillsammans med Nelly. Tyvärr har båda försöken gått åt pipan... Det är mycket underligt att Webster (som i övrigt är snäll som en lammunge mot alla katter i olika åldrar som han träffar) inte tål att se Nelly utan att direkt ge sig på henne. Den enda förklaring jag kan finna är att han har lärt sig denna ovana av Olga, och sen har dragit den steget längre. Det är som om han ser Nelly som en inkräktande hankatt som bara måste bort! Nu!

Tyvärr tror jag inte att detta beteende kommer att gå bort inom rimlig framtid och jag kan inte leva med en katt ständigt inspärrad. Så därför har jag nu hört mig för bland alla jag känner + satt in annonser på nätet, om att Nelly och/eller Webster omedelbart måste flytta ut. Det är sorgligt att mista så supersociala och trevliga katter. Men samtidigt måste jag inse att hos mig får de inte bra, stimulerande och stressfria liv. Tyvärr. :-(

Mer om omplaceringskatterna här >

22 februari

Nu är Q-bröderna fyra veckor och börjar likna "riktiga" katter. Quillan visar fortfarande framtassarna och kutar runt golvet som en pil. Han har också testat på att tugga kattsand (som alla kattungar gör) och den lite mer smakliga fiskröran som jag har serverat ett par dar.

Mamma Olga har fått för sig att kattungarna ska ligga i sängen när matte gör det på natten. Så länge de bara ligger där och myser, småleker, diar mamma och sover går det bra... men så vaknar de och börjar sprätta omkring och då klarar de inte av att akta sig för kanten. Tur att det bara är två busgrabbar för matte att hålla reda på... Hoppas att Olga ändrar sina idéer, eller att ungarna snart lär sig "sängvett".

20 februari

Småttingarna blir alltmer stadiga på fötterna och kan nu även tänka sig att mysa i mattes famn. Tugga lite på mattes fingrar med de nya, vassa små tänderna som är på väg är också roligt. Snart dags att erbjuda nåt mer matnyttigt. Sorrel Quillan ligger hela tiden steget för sin mer försiktige viltbror Quentin.

Igår strilade nykastrerade Webster på två ställen i lägenheten... hmmm. Men i nästa stund låg han och latade sig i tevesoffan och spanade på OS. Sån´t hade han aldrig tid för förr. Hans hormoner har väl inte riktigt stabiliserat sig ännu... Men det verkar mycket lovande! Idag har han (än så länge) inte strilat.

Igår flyttade sista "storungen" Bim. Usch, vad det blev tyst och tomt efter honom. Tur att Q-bröderna är på tillväxt och snart kommer att dra runt i hela lägenheten fulla av bus.

17 februari

Idag blev Webster äntligen kastrerad. Just när jag skriver detta är han lite låg... men han har ätit och mår bra. Förhoppningsvis kan han snart få leva som en normal katt, utan hormonstress och utan att pissa ner överallt.

Jag har haft kontakt med Salas (numera Zalás) och Sims (numera Simbas) nya familjer. Zalá blev snabbt kompis med hemmets gamla huskatt, och hon har nu lärt sig att apportera. Det tog lite längre tid för Simba att bli accepterad av sköldpaddshonan där han nu bor. Men nu kan hon tänka sig att mysa med honom ibland. :-)

15 februari

Nu är kattungarna tre veckor och börjar äntligen visa på lite äkta abytakter. De tar sig fram på tämligen stadiga ben och "jabbar" ivrigt efter varandra när de tränar sin finmotorik. De njuter av att få komma ur boet och har ingenting emot att jag kelar med dem.

Webster har haft dambesök från Finland. Tycke uppstod genast så nu återstår bara att hålla tummarna att hon blir dräktig. Det vore kul med en kull i Finland. I övrigt så får han bara ungar hos mig och hos GoodNews i Piteå. Där föddes i helgen tre söta grabbar. På onsdag kastreras Webster. Härligt för honom att äntligen slippa alla jobbiga hormoner!

Sala och Sim lämnade hemmet för en vecka sen och snart flyttar även Bim ut. Det har varit mysigt att ha kvar honom en extra tid, men nödvändigt att han flyttar nu. Han kan nämligen inte låta bli att leka hårdhänt med småkusinerna nu när de börjar röra sig alltmer.

8 februari

Quentins och Quillans tvåveckorsdag firas med att de får flytta till en större kattbädd på golvnivå. Det är en gåta att de har kunnat bo kvar i bädden på sekretären ända tills nu, normalt brukar abyungar vara ivriga på att rymma ur boet redan före denna ålder. Men dessa båda grabbar är av den lugnare typen som ännu inte ägnar särskilt mycket energi åt att träna sig i att gå. Magarna är väl för tjocka... Först nyligen hade båda öppnat sina ögon helt och nu äntligen verkar de i alla fall mer intresserade av omvärlden och när jag pratar med dem. Det ska väl bli abessinier av dessa två också. ;-) Nedan Quentin, den av ungarna som är LITE mer energisk.

6 februari

Sim, Sala och Bim är nu 12 veckor och två av dem flyttar i helgen. Som vanligt med blandade känslor från min sida... Även om alla naturligtvis inte kan stanna, så kan jag inte låta bli att känna att jag sliter dem från mor och syskon och kastar ut de små stackarna i det okända. Lyckligtvis är det kattvana och kärleksfulla människor här i stan som de flyttar till.

Tokiga Olga började löpa igår! Och hennes små är bara 11 dygn gamla! Naturligtvis är det rena tortyren för stackars Webster att se, höra och lukta henne utan att få para. Han måste kastreras snart! Egentligen väntar han dambesök från Finland, men nu kan vi inte vänta längre.

1 februari

Idag är Q-bröderna en vecka gamla. När de var nyfödda var de ganska pipiga och spralliga. Fast det var bra, för då påminde de sin kära mor om att hon skulle ligga hos dem. Nu behöver hon ingen påminnelse, och de båda är istället synnerligen lata och tjocka bröder. De ägnar all sin tid åt att äta och sova. Fler foton och vikttabell finner du här >

Idag har bröderna fått sina namn:

Ja, jag erkänner. Det blir inte lätt för de nya ägarna att ropa och stava. ;-) Men de får väl hitta på egna vardagsnamn.

27 januari

Jag måste genast uppdatera så att Olga inte får dåligt rykte. ;-)

Idag har hon helt fattat galoppen och ligger så gott som hela tiden hos sina småttingar. Hon ser inte längre Siris stora ungar som sitt ansvar. Tidigare idag när Olga gav en av de stora en liten irriterad dask på huvudet så blev jag riktigt glad. Skönt att Olga nu prioriterar rätt!

26 januari

Igår föddes Olgas ungar. Det var hennes första kull och likaså Websters första ungar. Spännande! Första lilla sorrelungen var tyvärr död, men sen kom två mycket pigga bröder. En sorrel och en viltfärgad.

Olga hade lätt att föda (i motsats till sin mor) och gjorde det hon skulle. Men inte med samma inlevelse som t ex Siri, så jag hjälpte till med att klippa av navelsträngarna. Bröderna började dia direkt och Olga verkar ha bra med mjölk åt dem. Dock störtar hon upp ur boet lite väl ofta. Ibland bara för att umgås, men ofta också för att hålla reda på Sim, Sala och Bim. Hennes modersomsorger sträcker sig även till dem, och helst skulle hon vilja ha alla ungarna i samma korg. Jag hjälper henne att fokusera genom att sitta ofta med henne och småungarna, och vi stänger in oss tillsammans på nätterna. Jag hoppas att hennes prioritet och fokus alltmer ska bli på bröderna Q.

Halvabykullen fick igår sin första vaccination. De var helt slut på kvällen av det spännande äventyret, men idag är de lika pigga och spralliga som vanligt.

17 januari

Nu har jag och kattungarna hunnit lära känna varandra på nytt. Varje unge har förstås en egen personlighet och det är fascinerande att uppleva deras natur och utveckling. Läs mer om dem i det nya Nytt från Nekayahs >

Siri har förlåtit Webster och det går bra att ha de två, och ungarna tillsammans nu. Men dessvärre måste Webster fortsätta att tillbringa större delen av dygnet bakom nätdörren i alla fall... Han får nån slags kortslutning i huvudet när han ser Nelly och vill klå upp henne. Förmodligen har han svårt att identifiera henne som en honkatt, då hon varit kastrat i flera år. Av denna orsak är det nu ännu mer akut än tidigare att finna ett nytt, lugnt pensionärshem åt kära Nelly! Hör av dig ifall du vill veta mer om henne.

Nedan en bild på sötnosen med vita bläsen - Sim

9 januari

Igår flyttade Siri och hennes ungar hem till mig från mina föräldrar där de har bott ett par veckor. De är alla tre modiga och framåt och återtog snabbt sovrummet som sitt närrevir och trygg utgångspunkt för vilda upptåg i hela lägenheten. Idag är de åtta veckor gamla och det börjar bli hög tid att söka nya, goda hem åt dem. Mer om ungarna här >

Webster kom också hem från sin semester i Piteå igår. Agnetha har varit vänlig att behålla honom under min konvalecens. Tyvärr kände Siri inte igen Webster när de kom hit och attackerade honom. Enda lösningen blev att stänga in Webster, som nu sitter och jamar bakom en nätdörr. Stackarn! Efter igår är stämningen lätt kaotisk mellan mina katter. Om morrandet och fräsandet inte går över närmaste dagarna måste jag finna en annan lösning för Webster. Har du tid och utrymme för en fertil abyhane under tre veckor eller längre? Mot ersättning, förstås. Hör av dig i så fall till 090 18 86 33.

3 januari 2010

Starkare för var dag som går, blir jag... Även om det känns segt och långtråkigt. Tur att jag har katterna som ständiga följeslagare och påhejare!

Olgas mage har växt tydligt senaste veckan och igår kväll stökade och bäddade hon så energiskt i kattigloon som stod på datorbordet att den åkte i golvet. Hög tid att bädda rent i Siris gamla födselkartong i garderoben, hoppas att den kan duga. Med en förstfödare kan man aldrig veta hur hon vill ha saker och ting...

God fortsättning på det nya året!